- Odontologiskinfo - https://odontologiskinfo.no -

Periodontitt og probiotika

BAKGRUND

The Food and Agriculture Organization (United Nations) har 2002 definierat probiotika som ”levande mikroorganismer administrerade i adekvat dosering och som ska ha positiva hälsoeffekter hos värdorganismen”. Begreppet probiotika omfattar emellertid även näringsämnen, kosttillskott, kemiska produkter som modifierats, samt genmodifierade bakterier. Probiotiska produkter kan i dagsläget i såväl Europa som USA endast marknadsföras som livsmedel eller som näringstillskott. Ett antal ansökningar till European Food and Drug Authority (EFSA), samt Food and Drug Administration (FDA, USA) om att erhålla läkemedelsstatus för bakteriebaserade probiotika har hittills inte godkänts.

I motsats till antibiotika har probiotika (t ex Lactobocalli-arter; L. bulgaricus, L. acidophilus, L. casei, L. helveticus, L. lactis, L. salivarius, L. plantarum, bifidobakterier och vissa enterokocker) definierats som bakterier eller ämnen som erhållits från levande bakterier, med hämmande effekter på andra arter av bakterier hos däggdjur.

Gränsgången mellan antibiotika och probiotika är tämligen flytande. Louis Pasteur identifierade 1877 att bakterier och jäst kunde döda andra bakterier.
En av anledningarna till att ett fokus för probiotika har varit laktobaciller bygger på en gammal tradition först omskriven av Plinius d.ä. för 2000 år sedan om att fermenterad mjölk är en effektiv behandling av mag-tarmsjukdomar.
En rysk forskare, Ilya Mechnikov (1845-1916) och som var verksam i Paris hos Louis Pasteur utvecklade ett koncept om att toxiska bakterier orsakade åldrande, och att intag av fermenterad mjölk och förekomst av Lactobacilli delbrueckii spp. Bulgaricus var viktigt för att bibehålla hälsan (ett påstående som blev vederlagt omkring 1920).

I december 2014 utfärdade FDI en varning om riskerna med att använda kosttillskott som innehöll levande bakterier eller jäst till patienter med immundefekter.
Vid en nyligen genomförd litteratursökning (oktober 2014) via PubMed framkom att det från år 2000 föreligger 50 artiklar inom ämnesområdet ”parodontit och probiotika”.

 

Kortfattad beskrivning av mikrofloran vid parodontal inflammation

 

Fördjupad läsning:

Biofilm [1]

Probiotika [2]

Antibiotika och parodontit [3]

 

SAMMANFATTNING

 

 

Referenser

Joint Food and Agriculture Organization of the United Nations/World Health Organization Working Group report on drafting guidelines for the evaluation of probiotics in food, London, Ontario, Canada, April 30 and May, 2002.

Kollath, W. Ernährung und Zahnsystem. Deutsche Zahnärztliche Zeitschrift 8, 7-16
(1953).

Fuller, R. Probiotics in man and animals, a review. Journal of Applied Bacteriology 1989, 66, 365-378

Löe H. Principles of aetiology and pathogenesis governing the treatment of periodontal disease. Int Dent J. 1983;33:119-126

Theilade E. The non-specific theory in microbial etiology of inflammatory periodontal diseases. J Clin Periodontol. 1986;13:905-911

Kornman et al. Clinical and microbiological patterns of adults with periodontitis. J Periodontol. 1991;62:634-642

Smith VH & Pippin DJ. Implications of resource-ratio theory for oral microbial ecology. Eur J Oral Sci. 1998 Apr;106(2 Pt 1):605-615

Teles et al, Comparison of microbial changes in early redeveloping biofilms on natural teeth and dentures.. J Periodontol. 2012;83:1139-1148

Mayamagi et al .Probiotic effects of orally administered Lactobacillus salivarius WB21-containing tablets on periodontopathic bacteria: a double-blinded, placebo-controlled, randomized clinical trial 2009. J. Clin Periodontol 36:506-513

Vivekananda MR et al. Effect of the probiotic Lactobacilli reuteri (Prodentis) in the management of periodontal disease: a preliminary randomized clinical trial. J Oral Microbiol. 2010 Nov 2;2. doi: 10.3402/jom.v2i0.5344.

İnce G.et al. Clinical and Biochemical Evaluation of Lozenges Containing Lactobacillus reuteri as an Adjunct to Non-Surgical Periodontal Therapy in Chronic Periodontitis. J Periodontol. 2015;86:746-754

Teughels W. et al. Clinical and microbiological effects of Lactobacillus reuteri probiotics in the treatment of chronic periodontitis: a randomized placebo-controlled study.
J Clin Periodontol. 2013;40:1025-1035.

Messora MR et al. Probiotic therapy reduces periodontal tissue destruction and improves the intestinal morphology in rats with ligature-induced periodontitis. J Periodontol. 2013 ;84:1818-1826

Hojo K et al. Distribution of salivary Lactobacillus and Bifidobacterium species in periodontal health and disease. Biosci Biotechnol Biochem. 2007;71:152-157

Nissen L et al. Lactobacillus salivarius and L. gasseri down-regulate Aggregatibacter actinomycetemcomitans exotoxins expression. Ann Microbiol. 2014;64:611-617