Norske faktablad
A-Å
Mest populære
Nye publikasjoner
Spesialiteter
Behandlingsforslag
Spesialistkonsultasjoner

Sist oppdatert: 29 Nov 2019

Publisert: 29 Jun 2017

Diagnostiske rutiner ved temporomandibulær dysfunksjon (TMD)

Forfatter: Dr, Docent Tandläkare Birgitta Häggman Henrikson, Avd Orofacial smärta & käkfunktion/Malmö Högskola

Gjennomlest av: Övertandläkare, Med Dr, Erik Lindfors, Specialisttandvården Kaniken/Folktandvården i Uppsala län

BAKGRUND

Temporomandibulär dysfunktion (TMD) är den vanligaste orsaken till kronisk smärta i ansiktsregionen.
Vanliga symtom är smärta i käkar, tinningar och öron, huvudvärk, samt gap- och tuggsvårigheter.
TMD har en stor negativ inverkan på livskvalitet och det råder det en underdiagnostisering och underbehandling av dessa tillstånd inom tandvården och inom hälso- och sjukvården.

 

Epidemiologi

Prevalensen av TMD är 9-15 % av den vuxna befolkningen och är, som många andra smärttillstånd, vanligare hos kvinnor än hos män. Förekomsten ökar under tonårsperioden, är högst i ung medelålder och minskar sedan hos äldre.

 

Historik

  • Diagnossystemet RDC/TMD (Research Diagnostic Criteria for Temporomandibular Disorders) introducerades 1992 och var utvecklat specifikt för smärtforskning.
  • En reviderad version, DC/TMD (Diagnostic Criteria for Temporomandibular Disorders), avsedd för både allmäntandvård, specialisttandvård och forskning, publicerades 2014.
  • DC/TMD omfattar de vanligaste förekommande tillstånden.
  • DC/TMD bygger på över 20 års internationell forskning och en mycket stor mängd data ligger till grund för systemet.
  • DC/TMD har 2 axlar:
    Axel I: kliniskt tillstånd
    Axel II: psykosociala faktorer
  • För att ställa Axel I-diagnoser krävs information från ett frågeformulär kombinerat med information från en strikt specificerad klinisk undersökning

 

Användning

  • DC/TMD inkluderar en strikt specificierad undersökningsmetodik vilket har visats medföra en hög validitet och reliabilitet.
  • Sensitivitet (förmågan att identifiera sjuka individer) och specificitet (förmåga att identifiera friska individer) är för de flesta diagnoser som ingår i DC/TMD mycket höga.
  • DC/TMD-kriterierna är enkla att använda, uppvisar hög diagnostisk säkerhet och är framtagna speciellt för kliniskt bruk.
  • I DC/TMD-undersökningen ingår bedömning av käkens rörelseförmåga, käkleder samt palpering av tuggmuskler och käkleder.
  • DC/TMD täcker de vanligaste tillstånden inom området, men kan behöva kompletteras med andra undersökningar.

 

Inlärning

  • DC/TMD lärs idag ut till tandläkarstudenter (vid tre av fyra utbildningsorter), allmäntandläkare, ST-tandläkare och specialister i bettfysiologi.
  • Inlärning kan göras via tvådagarskurs eller självinlärning med hjälp av instruktionsfilm.
  • Det finns fyra DC/TMD Training and Reliability Centers i världen: Malmö, Buffalo, Mexico City och Aarhus.

 

DIAGNOSPROCESS

  • DC/TMD-systemet har tre nivåer, screening, allmäntandvårdsnivå och specialistnivå.

 

Screeningnivå

  • För att identifiera de patienter som sannolikt har DC/TMD-diagnoser bland alla patienter som kommer till en allmäntandvårdsinrättning bör tre frågor (3Q/TMD) ställas som del av anamnesupptagningen. Inom vissa landsting har dess frågor lagts in i journalsystemens hälsodeklaration.
  • Dessa frågor har mycket hög säkerhet vad gäller att identifiera patienter som har DC/TMD-diagnoser. Detta gäller både vuxna och ungdomar från 12 års ålder.
  • Om patienten svarar ja på någon av dessa frågor går man vidare med en undersökning enligt DC/TMD.


Screeningfrågor 3Q/TMD

 

Allmäntandvård

  • Kortversionen av DC/TMD-undersökningen bör genomföras
  • Kortversionen omfattar kort frågeformulär och kort klinisk undersökning
  • Kompletterande undersökningar görs vid behov.
  • Data från Axel II används för prognosbedömning och behandlingsplanering och ger underlag för om allmänttandläkaren ska behandla själv eller om patienten remitteras till specialist.

 

Specialistnivå

  • För specialister i bettfysiologi finns en fördjupad undersökningsmetodik
  • Här görs kompletterande undersökningar.
  • För de flesta diagnostillstånd krävs ingen bilddiagnostik initialt.

DC/TMD-DIAGNOSER

De diagnoser som DC/TMD omfattar (dvs de vanligast förekommande diagnoserna i befolkningen) är:

  • Myalgi
  • Artralgi
  • Huvudvärk tillskriven TMD
  • Diskdisplacering med återgång
  • Diskdisplacering med återgång och periodvis upphakning
  • Diskförskjutning utan återgång med begränsad gapförmåga
  • Diskförskjutning utan återgång utan begränsad gapförmåga
  • Degenerativ ledsjukdom

Förutom DC/TMD-diagnoserna ovan, som täcker de vanligaste tillstånden, är en expanderad DC/TMD-taxonomi under utveckling.

 

Fördjupad läsning:

Smärta och funktionsstörning i käkmuskulatur

Käkledssmärta

Diskförskjutningsproblematik

Ocklusion -smärta och funktionsstörning

 

BEHANDLING

En sammanfattning av beslutsprocessen ses nedan.
I enlighet med Socialstyrelsens Nationella riktlinjer kan patienter med käkfunktionsstörningar i de flesta fall behandlas framgångsrikt med enkla metoder; lugnande information, rörelseträning/käkgymnastik, avlastning med bettskena och instruktion om att undvika tandpressning/tandgnissling dagtid.
Även farmakologiska preparat kan övervägas mot smärta.


Sammanfattning av beslutsprocess för allmäntandläkare med screening-nivå, DC/TMD-undersökning, behandling och eventuell remiss till specialisttandläkare i bettfysiologi

 

Ytterligare information

Alla dokument och instruktionsfilmer kan laddas ner från webbplatsen som tillhör det internationella nätverket som utvecklar DC/TMD:

www.rdc-tmd.international.org

 

Referenser

Dworkin S, LeResche L. Research diagnostic criteria for temporomandibular disorders: review, criteria, examinations and specifications, critique. J Craniomand Disord. 1992;6:301-55.

Vilanova LS, Garcia RC, List T, Alstergren P. Diagnostic criteria for temporomandibular disorders: self-instruction or formal training and calibration? J Headache Pain. 2015;16:505.

Schiffman E, Ohrbach R, Truelove E, Look J, Anderson G, Goulet JP, et al. Diagnostic Criteria for Temporomandibular Disorders (DC/TMD) for Clinical and Research Applications: recommendations of the International RDC/TMD Consortium Network* and Orofacial Pain Special Interest Groupdagger. Journal of oral & facial pain and headache. 2014;28(1):6-27.

Lovgren A, Haggman-Henrikson B, Visscher CM, Lobbezoo F, Marklund S, Wanman A. Temporomandibular pain and jaw dysfunction at different ages covering the lifespan–A population based study. Eur J Pain. 2016;20(4):532-40.

Peck CC, Goulet JP, Lobbezoo F, Schiffman EL, Alstergren P, Anderson GC, et al. Expanding the taxonomy of the diagnostic criteria for temporomandibular disorders. J Oral Rehabil. 2014;41(1):2-23.

Michelotti A, Alstergren P, Goulet JP, Lobbezoo F, Ohrbach R, Peck C, et al. Next steps in development of the diagnostic criteria for temporomandibular disorders (DC/TMD): Recommendations from the International RDC/TMD Consortium Network workshop. J Oral Rehabil. 2016;43(6):453-67.

Nilsson IM, List T, Drangsholt M. The reliability and validity of self-reported temporomandibular disorder pain in adolescents. J Orofac Pain. 2006;20(2):138-44.

Lovgren A, Visscher CM, Haggman-Henrikson B, Lobbezoo F, Marklund S, Wanman A. Validity of three screening questions (3Q/TMD) in relation to the DC/TMD. J Oral Rehabil. 2016;43(10):729-36.