Norske faktablad
A-Å
Mest populære
Nye publikasjoner
Spesialiteter
Behandlingsforslag
Spesialistkonsultasjoner

Sist oppdatert: 17 Dec 2019

Publisert: 13 Sep 2016

Barneleddgikt (JIA)

Forfatter: Med dr Eva Leksell, Tandläkarhögskolan/Västerbottens läns landsting

Gjennomlest av: Professor Christina Stecksén-Blicks, Pedodonti/Institutionen för odontologi

BAKGRUND

Tandvården är ibland först med att uppmärksamma ledsjukdom och ordna så att barnet kommer till sjukvården och får medicinsk behandling. Käkledsengagemang är vanligt och kan vara första tecknet på barnreumatisk ledsjukdom, juvenil idiopatisk artrit (JIA). Liten käke, gap- eller ätsvårigheter har oftast annan orsak men JIA är en viktig differentialdiagnos. Bett som öppnar sig och/eller avplanade käkleder på panorama är tecken som bör föranleda omedelbar kontakt med specialisttandvården. Barn diagnostiserade med JIA bör regelbundet följas upp inom tandvården enligt nedan.

 

Epidemiologi

JIA är den vanligaste inflammatoriska sjukdomen i barndomen och drabbar cirka 15 barn på 10 000. Den är vanligast hos flickor. De flesta insjuknar mellan ett och fyra års ålder eller i samband med puberteten. Cirka hälften av barnen blir friska.

Käkledsengagemang vid JIA är svårförutsägbart men förekommer även under medicinering liksom vid relativt lindrig sjukdom.

Smärre tillväxtstörningar av käken vanlig (drabbar upp till 70% av barnen), mikrognati är ovanlig (förr drabbades 25%).

Käksmärta drabbar de flesta, för en knapp fjärdedel påverkar käksmärtan det dagliga livet allvarligt.

 

Orsaker

Orsaken till inflammation vid JIA är okänd (benämns därmed som idiopatisk). Käkledsartrit (inflammation) kan yttra sig på olika sätt, med olika grad av smärta, rörelseinskränkning av underkäken och  olika grad av bettförändringar.

Sjukdom som är erosiv, det vill säga som eroderar käkledens vävnader och därmed förkortar ramus mandibulae medför oftare bettfel.

En destruerad käkled kan återbildas om sjukdomsaktiviteten är låg eller ingen.

 

Allmänsjukdomen JIA

JIA karaktäriseras av smärta, svullnad och/eller stelhet i leder vilket kan leda till tillväxtstörningar och ibland destruktion av leder. Andra mer generella symptom är smärta, trötthet och muskelsvaghet.

Olika subtyper av JIA definieras beroende på antalet berörda leder vid insjuknandet. Få-ledstypen ”oligoartrit” är vanligast och drabbar upp till fyra leder. Involveras fler leder efter sex månader är benämningen ”utvidgad oligoartrit”. Den form av JIA som börjar med flera leder (mest lik reumatisk artrit, RA hos vuxna) kallas ”polyartrit”. Den systemiska typen karaktäriseras av daglig feber och generell inflammation inkluderande hjärta, lungor och buk. Den entesitrelaterade typen karaktäriseras av, förutom ledinflammation, inflammation i senfästen. Psoriasistypen förekommer tillsammans med hudsjukdomen psoriasis. Det finns också mer ovanliga former.

JIA kan vara svår att diagnostisera eftersom sjukdomen är fluktuerande och inget objektivt prov eller symptom avslöjar sjukdomsaktiviteten. Vanligtvis upptäcks JIA genom att föräldrarna söker vårdcentralen när deras barn inte går som vanligt eller har långvarig feber utan infektion. Käkleden är ofta drabbad redan vid diagnostillfället.

Dagens medicinering med NSAID, kortison, lågdoscytostatika och biologiska läkemedel har ökat kontrollen över sjukdomen markant. Antalet destruerade leder har minskat och idag är det ovanligt att se ett barn med JIA så funktionsnedsatt att rullstol behövs.

Barnet kan ge ett friskt intryck men det är viktigt att komma ihåg att smärta och trötthet ändå kan drabba hårt men vara osynligt för utomstående.

 

 

KLINISKA SYMPTOM OCH FYND FRÅN KÄKLEDER, KÄKAR OCH MUNHÅLA

Symtom från käkleder

Inflammation i käkleden kan vara symtomfattig eller yttra sig som ansikts- eller rörelsesmärta, trötthet i käkarna, minskad gapförmåga, tuggsvårigheter, öronvärk, huvudvärk etcetera. Dessa symptom kan vara svårtolkade, speciellt hos små barn. Restsymtom såsom ansiktssmärta, huvudvärk, käkledsljud och upphakningar påverkar livskvalitén negativt för de flesta barnen, för några, på ett allvarligt sätt.

 

Symtom från käkar

Erosion av käkleden, förkortning av ramus medför att underkäken blir mindre och roterar bakåt-nedåt. Bettet öppnar sig frontalt om inte alveolarutskotten  kompenserar.

Överkäken blir mindre sekundärt till underkäken speciellt om förändringen sker tidigt i livet.

Drabbas käklederna olika orsakar det asymmetrier i käken och ibland av ansiktet.

Att följa käkutvecklingen och vid behov tidigt sätta in käkortopedisk behandling förbättrar förutsättningarna för framtiden för barnet. Det minskar både käkavvikelser och smärta samt förbättrar bettfunktionen.

 

Tecken på röntgen

Ibland upptäcks att en eller båda käklederna är avplanade eller avsaknad av käkleder när panorama tas av annan anledning än JIA. En sådan patient bör utredas av specialist.

 

Intraorala symptom och fynd

Inflammatorisk sjukdom medför ökad känslighet för gingivala/parodontala sjukdomar. Gingival blödning, papillatrofi, fästeförlust och subgingival tandsten är vanligare hos barnen liksom parodontit hos vuxna.

Barn med ledsjukdom har mer problem med tandborstning än friska, det gör ofta ont att gapa och handen blir trött. Speciellt under sjukdomsskov glöms tandborstningen lätt bort. Den antiinflammatoriska medicineringen gör det extra viktigt att undvika odontogena infektioner och att övervaka visdomständernas eruption för att eliminera eventuella perikoroniter.

Barn med JIA upplever mer problem från sina munslemhinnor i form av sveda och blåsor.

 

UTREDNING

Barnen blir ofta vana att leva med sin smärta och vet kanske inte annat. För att få veta vilka besvär barnet har är precisa frågor samt klinisk undersökning viktigt.

 

Anamnes

Exempel på precisa frågor är:

  • Smärta vid maximal gapning såsom gäspning?
  • Undviker barnet bita av äpple eller tugga kött?
  • Går det bra att ligga med käken på kudden vid sömn
  • Huvudvärk, ansiktssmärta: när, var och hur allvarligt på en skala 0 – 10?
  • Hur går det att borsta tänderna? Beror svårigheterna på käken, munsår eller svårighet med handrörelser?

 

Klinisk undersökning

  • Palpera käkleder och tuggmuskler. Ömhet och smärta noteras.
  • Underkäkens rörlighet och gapmönster, med och utan smärta.
  • Bettyp, horisontell och vertikal överbitning.
  • Tecken på parafunktioner såsom tungpress, kindlister.
  • Fynd av plack, karies och gingivit.

 

STÖD, BEHANDLING OCH UPPFÖLJNING

Barn med JIA bör erbjudas en kontakt inom specialisttandvården som regelbundet kallar och följer upp.

Barnen och familjen behöver i första hand information om tecken på käkledsengagemang. Barnet behöver få veta att det är vanligt med smärta i tuggsystemet och tips på hur de ska hantera det. Tonåringen behöver veta om käken växer normalt och vid behov remitteras till ortodontist.

Information, avslappnings- rörelse- och styrkeövningar samt bettskena är den viktigaste odontologiska behandlingen vid smärta och funktionsstörningar i käksystemet.

Ortodonti, röntgen- och magnetkamerautredningar, käkledsinjektioner, käkkirurgi, smärtblockader och antiinflammatorisk medicinering utgör behandling på specialistnivå.

Barnen med JIA bör få träffa en tandhygienist för att prova ut teknik och rätt hjälpmedel för god munhygien samt för uppföljning vid behov.

Tandbehandling som innebär att barnet måste gapa länge kan upplevas som tröttsam. Bitkloss rekommenderas.

 

 

Referenser

Orofacial pain and dysfunction in children with juvenile idiopathic arthritis: a case-control study. Leksell E, Ernberg M, Magnusson B, Hedenberg-Magnusson B. Scandinavian journal of rheumatology. 2012;41(5):375-8.

Intraoral condition in children with juvenile idiopathic arthritis compared to controls. Leksell E, Ernberg M, Magnusson B, Hedenberg-Magnusson B. International journal of paediatric dentistry / the British Paedodontic Society [and] the International Association of Dentistry for Children. 18. England2008. p. 423-33.

Perceived Oral Health and Care of Children with Juvenile Idiopathic Arthritis: Leksell E, Hallberg U, Magnusson B, Ernberg M, Hedenberg-Magnusson B. A Qualitative Study. Journal of oral & facial pain and headache. 2015;29(3):223-30.

Temporomandibular Joint Involvement in Association With Quality of Life, Disability, and High Disease Activity in Juvenile Idiopathic Arthritis. Frid P, Nordal E, Bovis F, Giancane G, Larheim TA, Rygg M, Pires Marafon D, De Angelis D, Palmisani E, Murray KJ, Oliveira S, Simonini G, Corona F, Davidson J, Foster H, Steenks MH, Flato B, Zulian F, Baildam E, Saurenmann RK, Lahdenne P, Ravelli A, Martini A, Pistorio A, Ruperto N; Paediatric Rheumatology International Trials Organisation. Arthritis Care Res (Hoboken). 2017 May;69(5):677-686.

Stinson JN, Feldman BM, Duffy CM, Huber AM, Tucker LB, McGrath PJ, et al. Jointly managing arthritis: information needs of children with juvenile idiopathic arthritis (JIA) and their parents. Journal of child health care : for professionals working with children in the hospital and community. 2012;16(2):124-40.